200 miljoner är ganska mycket pengar. I alla fall för oss vanliga dödliga. Dessa 200 miljoner ska hjälpa tunga områden att hitta vägar ut ur utanförskap. Jag tror att alla börjar bli pengablinda, precis som man anklagar vd:ar och generaldirektörer för. 200 miljoner är en väldigt liten summa, säger man, den kommer inte att hjälpa ett dugg. Är inte ett antal extramiljoner bra att få, kanske kan man starta det där projektet som man velat, men inte kunnat pga pengabrist? Det fungerar faktiskt inte så att allt blir bra bara för att man trycker ner pengar i halsen på folk. Ner på jorden med er, alla pengakramare.

Jag förstår inte heller varför det är så krångligt att folk köper sina biljetter på tåget. SJ ska ju ta bort den möjligheten. De flesta har ju biljett, men ibland kommer man lite sent till stationen och då är det bra att möjligheten finns. Eller så är det så att det alltid kommer att finnas möjlighet för senkommande resenärer att köpa biljetter på stationen eftersom tågen ändå aldrig går i tid. Införande av akademiska kvartar, eller?