Att porta Bosse Hansson från AIK:s pressläktare var helt rätt. Dessutom verkar det ha varit ett lätt beslut att ta för AIK. Det som verkar betydligt svårare är att porta huliganerna som slåss och förstör. Kan det vara för att huliganerna trots allt betalar för sin närvaro, medan Bosse Hansson antagligen går gratis på något slags presskort? Intäkterna är allt, spelar ingen roll varifrån de kommer. Förskräckta familjer hukar på matcherna, eller väljer att helt enkelt låta bli och sitter hemma och tittar istället. Vad ska man då ha de där jättearenorna till? Är de byggda för att klara av alla dessa huliganer? Räknar man med att de ska bli fler eller vad är det frågan om? Man bör nog ta sig en funderare och inte bara ropa på lagstiftning. Ansvarstagande, eller?
Sedan kan man ju undra vad det är för slags människor som sitter i styrelser och som reviderar företag. I Panaxia-fallet i alla fall. Fast det är ju inte första gången sådana befattningshavare har suttit som avlånga hösäckar när felaktigheter påtalats. Tjänat pengar har de gjort, men var finns tanken på företagets väl och ve? När sedan personer som Mats Qviberg och Sven Hagströmer skriver på uppropet mot Riksgäldens agerande i Carnegie-härvan, så undrar man vilken agenda de jobbar efter. Eller det gör man inte.