Ett litet pluttland får hela Europa - och världen - att darra återigen. När Italien och Spanien sakta men säkert brakar ihop, då händer i princip ingenting. Vad är det med just Grekland och Cypern som är så mycket hemskare än det som händer i de stora Medelhavsländerna? Det kanske är med Spanien och Italien som med de stora bankerna - "too big to fall". Då tar man istället ut sin oro på de här pluttländerna.
Innebär inte demokrati ett visst ansvarstagande hos medborgarna? Ingår det inte i politikerrollen att sockra sitt budskap? Som ansvarstagande medborgare borde man se igenom politikernas rosenröda löften, men så verkar inte vara fallet, inte i Medelhavsländerna och inte någon annanstans heller. Det är kanske därför som alla tycker att Anders Borgs budskap: sunda statsfinanser, inte verkar så lockande för väljarna. Inga rosenröda reformer, inget roligt alls, faktiskt. Vad är det för en politiker, egentligen? Fy så tråkigt! Något lite mer kul får ni allt komma med om vi ska rösta på er. Som sagt, ansvarstagande är inte speciellt inne just nu, inte på någon nivå, och så har det varit alldeles för länge.