Läser Hassen Khemiris inlägg i dn.se idag. Det får mig att börja fundera, precis som Gardells och Levengoods tweetar. Tycker naturligtvis att det är hemskt att polisen letar folk med utländskt utseende i tunnelbanan, så får det absolut inte gå till. Däremot har jag själv flera gånger blivit utsatt för poliser som kanske inte behandlat mig helt korrekt. En gång hade jag hämtat min dotter på en fritidsaktivitet och tog inte med mig handväskan, det var ju inte så långt. Naturligtvis står det poliser och vinkar mig till sidan, på en ganska otrafikerad väg ute i bushen (de kan ju ha jagat några bankrånare eller något). Jag hade ju inget körkort med mig och det var tydligen kö till bilregistret så jag fick gå ur min bil och gå och sätta mig i polispiketen medan de kollade alla uppgifter. Min dotter, i elva-tolvårsåldern, var tvungen att sitta ensam kvar i min bil, hon fick inte följa med. Hon störtgrät när jag äntligen kom tillbaka - att se sin mamma försvinna längs vägen med en polis och kliva in i en polisbil medan hon själv satt kvar i bilen utan att veta vad som skulle hända, det kan inte ha varit roligt. Det visade sig dock att jag inte var kriminell och jag slapp böter för att ha glömt körkortet hemma (det var ju snällt i alla fall). En annan gång hade polisen spärrat av en parkeringsplats där jag parkerat min bil. Den polisman jag pratade med först, sa till mig att ta tunnelbanan hem, bilen kunde jag inte få ut. Sedan ångrade han sig och sa att om jag var en snäll flicka kunde jag få ta den i alla fall. Innan jag han fråga vad han menade med det, kom en annan polis och hjälpte mig att få ut min bil från parkeringsplatsen. Jag har ju haft tur, om man jämför med Khemiris erfarenheter, men jag förstår också att polisen ibland kanske måste vara lite tuffa. Det får inte drabba mig ständigt och jämnt, bara.

En snäll flicka - så sa polisen till mig. Vad han menade med det, vet jag inte, men jag får lite samma vibbar när jag läser Gardells och Levengoods "söta lilla Aftonbladet"-tweetar. Hur många gånger i mitt liv har jag inte fått höra sådana kommentarer - från män som ska visa sin styrka genom att förminska mig. Är det verkligen ok när kändisar bär sig åt sådär? Nu är ju Aftonbladet inte någon liten rädd plutt, precis, men i alla fall. Det har varit lite väl mycket läskiga kommentarer på nätet på sistone för att man kanske ska börja tänka efter och sätta ner foten, tom mot megakändisar som Gardell och Levengood. Trodde aldrig jag skulle säga detta, men Heja Aftonbladet!