tisdag 11 juni 2013

Det är synd om ungdomarna... De anses lata och dåliga på att söka jobb. De väljer bort vissa jobb eftersom de inte är en räkmacka in i den värld där ungdomarna egentligen vill befinna sig. De utbildar sig till något "kul", ofta kreativt, på vuxenvärldens inrådan, faktiskt, och sådana jobb växer ju inte precis på trän idag. Det ser man bara på vilka som är anställda på exempelvis Moderna museet - är det inte samma namn där, år efter år?
Sedan anses unga vara ansvarslösa och dumma när de tar lån på sina bostäder. Men är det bara ungdomarnas fel? Bankerna lånar ju ut alla dessa pengar, räntan är låg, det är väl bara att tacka och ta emot. Vem vill tänka på att räntan kan höjas någon gång in i en obestämd framtid? Varken banker eller unga, verkar det som, i alla fall verkar inte bankerna ha någon känsla för att ungdomarna kommer att sitta i en rävsax, när värdet på bostaden faller och räntorna stiger. Banken ska ju ändå ha sina pengar. Bankerna ger inte alla de där lånen för att de är snälla, tänk på det...

Man ska ju inte förfasa sig över den där övervakningen, egentligen. Hur många filmer och Tv-serier har man inte sett där någon sitter i ett övervakningsrum och tar reda på exakt vilka personerna ringer till och ser exakt var personen befinner sig med hjälp av dennes mobil eller något? Och som tittare hejar du ju på de där övervakarna som letar reda på mördare och terrorister och oskadliggör dem - helst i sista sekunden för spänningens skull. Sedan går alla i taket när det visar sig att så är det också i verkligheten? Ibland överträffar verkligheten dikten, det finns det många exempel på det är bara att tänka till lite. Också lite kul att det spekuleras i att avslöjaren kan få asyl i Ryssland. Undrar om han vill ha det och om han tänker avslöja även Rysslands övervakning av privatpersoner. Det är väl ett av de länder som bryr sig minst om ifall man avslöjas eller inte, man kommer nog bara att fortsätta ändå. I Ryssland undrar man nog vad problemet är...

Sverige gjorde vad som krävdes mot Färöarna, inte mer. Det blev ingen fotbollsfest. Lite som elever som gör det som krävs för att få ett betyg, inte mer, även om de hade kunnat, det behövs ju inte. Var ska man hitta motivationen att utmana sig själv?

Till sist undrar jag - vad gör Arbetsförmedlingen egentligen? Det verkar inte vara någon som vänder sig dit för att få jobb, de kommer dit för att få rätt till arbetslöshetsunderstöd på ena eller andra sättet. Hur många miljarder plöjs ner i denna koloss? Arbetsförmedlare och jobbcoacher har ju iofs tillgång till jobb, men hur ser det ut för dem de ska hjälpa och vägleda? Kan inte någon försöka förklara Arbetsförmedlingens roll i den situation som nu har uppstått så kanske man får större förståelse för dess existens - eller inte.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar